Orijin de los biervos en djudeo-espanyol

Un artíkolo de la Vikipedya, la ansiklopedya líbera
Esta oja tiene problemas.

Esta oja tiene problemas, inkluindo It needs revision and sources...

Kale korijar los problemas antes de 30 dias. Si no son korijados, la oja puede ser efassada.

Mersi muncho.

El orijin de los biervos en djudeo-espanyol es, en parte, de otras linguas ademas del espanyol halis. El djudeo-espanyol resebio un emportante aporte de munchas de las linguas avladas en la Peninsula Iberika, ya ke munchos de los djudios ekspulsados prosedian de sonas komo Galisia o Katalunya. Igualmente, resebio una rika enfluensya del turko, del grego i del italiano.

Alkunos biervos son los seguentes (kon trezlasyon al espanyol halis):

Linguas de la Peninsula Iberika[trocar | trocar el manadero]

Aragones[trocar | trocar el manadero]

  • Luvya - Lluvia.
  • Eskarinyo - Cariño.
  • Eskerensya - Noviazgo.
  • Sinkosientos - Quinientos.
  • Luenga - Lengua.
  • Amostrar - Mostrar.

Asturiano[trocar | trocar el manadero]

  • Lonso - Oso.

Gayego/portugez[trocar | trocar el manadero]

  • Arastar - Arrastrar.
  • Arofyar - Enfriar.
  • Vilano - Villano.
  • Emprestimo - Préstamo.
  • Mego - Brujo.
  • Peşe - Pez.
  • Enşaguar - Enjuagar.
  • Esforso - Esfuerzo.
  • İnyorante - Ignorante.
  • Keşar - Quejarse.
  • Kontente - Contento.
  • Koşo - Cojo.
  • Madrasta - Madrastra.
  • Posto - Lugar.
  • Enşuto - Seco.
  • Lonşe - Lejos.
  • Cuzir - Coser.

Katalan[trocar | trocar el manadero]

  • Enguente (del katalan ungüent o de forma en lashon enguent)- Ungüento.
  • Eskuma (del katalan escuma) - Espuma.
  • Kaler (del katalan caler) - Ser necesario, ser preciso.
  • Ningu (del katalan ningú) - nadie.
  • Pişar (del katalan pixar) - Orinar.
  • Krosta (del katalan crosta) - Cáscara.
  • Sivelya (del katalan sivella) - Hebilla.

Otras linguas romansas[trocar | trocar el manadero]

Franses[trocar | trocar el manadero]

  • Madam - (Del franses Madame) - Señora.
  • Trezor - (Del franses Trésor) - Tesoro.
  • Kadavre - (Del franses Cadavre) - Cadáver.
  • Anjenyer - (Del franses Ingenieur) - Ingeniero.
  • Dezes - (Del franses Décès) - Deceso.
  • Çapeo - (Del franses Chapeau) - Sombrero.
  • Çezmis - (Del franses Chemise) - Camisa.
  • Ofisyer - (Del franses Officier) - Oficial.

Italiano[trocar | trocar el manadero]

  • Dopyo - (Del italiano Doppio) - Doble.
  • Espango - (Del italiago Spago) - Cuerda.
  • Fidensa - (Del italiano Fiducia, Confidenza) - Confianza.
  • İnfetar - (Del italiano Infettare) - Infectar.
  • İzola - (Del italiano Isola) - Isla.
  • Kamareta - (Del italiano Cameretta) - Habitación.
  • Karesa - (Del italiano Carezza) - Caricia.
  • Komandar - (Del italiano Comandare) - Ordenar.
  • Konsilyo - (Del italiano Consiglio) - Consejo.
  • Komerço - (Del italiano Commercio) - Aduana.
  • Kualunke - (Del italiano Qualunque) - Cualquiera.
  • Lavoro - (Del italiano Lavoro) - Trabajo.
  • Malgrado - (Del italiano Malgrado) - A pesar de.
  • Ponte - (Del italiano Ponte) - Puente.
  • Povereto, Povereta - (Del italiano Poveretto) - Pobre (uso compasivo).
  • Soçefto - (Del italiano Soggetto) - Sujeto.

Rumano[trocar | trocar el manadero]

  • Dor - Dolor.
  • Rida - Cortina.

Otras linguas[trocar | trocar el manadero]

Arabo[trocar | trocar el manadero]

  • Alhad (del arabo الأَحَد)[1]

Grego[trocar | trocar el manadero]

  • Apotripo - (Del grego απότρυπος) - Tutor.
  • Vava - (Del grego γιαγια) - Abuela.
  • Hristo - (Del grego Χριστός) - Cristo.
  • Papu - (Del grego παπού) - Abuelo.
  • Makaré - (Del grego μακαρι) - Fórmula de buenos deseos.
  • Sirma - (Del grego σίρμα) - Seda.
  • Erremo - (Del grego έρημος) - Miserable.

Turko[trocar | trocar el manadero]

  • Boyadear - (Del turko, Boyalmak) - Pintar[2].
  • Damla - Gota.
  • Dudak - Labio.
  • Menekşe - Violeta.
  • Mavi - Azul.
  • Musafir - (Del turko, Misafir) - Invitado.
  • Oçak - Hogar.
  • Patladear o Patlear - (Del turko, Patlamak) - Reventar.
  • Parás - 1/40 de Piastra.
  • Pişin - (Del turko, Pişinmek) - Rápido.
  • Karpus - Sandía.
  • Rihtim - Puerto.
  • Şerbet - Sorbete, helado.

Referensias[trocar | trocar el manadero]

  1. Benaim, Annette (2012) Sixteenth-Century Judeo-Spanish Testimonies: An Edition of Eighty-four Testimonies from the Sephardic Responsa in the Ottoman Empire, Leiden: Koninklijke Brill NV
  2. Organizatsatiia na evreite v Bŭlgariia "Shalom." (1976) Annual, Vol. 11-12